Gräsand

Barnböcker	Bokklubben jakt & fiske						Jakt- och fiskebutik på nätet
sponsorplats. kontakta Erik

Följ räven Smirre till:
Örnbo viltfakta (hem)

Viltmiljöer i Sverige

Alla artsidor:
(fler kommer)

Klövvilt
älg
kronhjort
rådjur
vildsvin

Rovdjur
lodjur
rödräv
järv
grävling
skogsmård
vesslor

Övrigt pälsvilt
ekorre
bäver

Småvilt
dalripa
tjäder
skogshare
morkulla

Sjöfågel
gräsand
ejder
kanadagås

klicka här för att läsa
en text om gräsanden och effekten av jakt
(pdf , öppnas i eget fönster)

Gräsand

Bilder: tv vinteransamling av gräsänder, ovan gräsandpar i Nyköpingsån, Södermanland, januari -06 (foton Christina Lindström).

Fakta i tabellform:

Genvägar till olika ämnesområden (sökt ämne hamnar normalt överst i fönstret):

namn	storlek	utseende	läten
spår och spårtecken	utbredning	föda och livsmiljö	aktivitet
familjeliv, vandringar	fortplantning (antal ungar etc.)	ålder och dödlighet	sjukdomar och fiender
antal och antalsförändringar	speciella beteenden m.m.	djuret och människan	enklare åldersbestämning
folktro	litteratur

Benämningar och synonymer	• gräsand • anka • drake= hane
Vetenskapligt namn och grupptillhörighet	• Anas plathyrhynchos • familj: Anatidae= änder, gäss och svanar • ordning: Anseriformes= andfåglar
Mått	• näbbspets - stjärtspets: 50 - 65 cm
Levandevikt	• ett drygt kilo
Färg med varianter	• blåviolett vingspegel med vita bårder. • hanens praktdräkt (höst - försommar): metalliskt grönglänsande huvud; brunt bröst; matt ljusgrå över rygg, vingar och sidor; svart gump och vit stjärt. Två centrala stjärtpennpar svarta och upprullade. • honan som alla simänders honor kamouflagefärgad i brunt med mörka mönster. • hane i eklipsdräkt (sommardräkt efter ruggning) lik honan. • färgvarianter vanliga, både mörkare och ljusare (se t.ex. centralt högt upp i bilden ovan t.v.). Gräsanden är tamankans ursprung och mellanformer förekommer, t.ex. fåglar i ankstorlek men med gräsandens dräkt.
Könsskillnader	• hanen något större, lätt igenkännbar i praktdräkt, näbben alltid gul medan honans näbb är mörk med orangefärgade kanter som stundom flyter ihop i ett band strax bakom näbbspetsen.
Läten	• flera; mest känt och ljudligast är honans kväkande ("oäkoäkoäk") i mer eller mindre fallande styrka; hörs speciellt från oroade fåglar.
Spår och spårtecken	• lätt igenkännliga fjädrar är hanens upprullade stjärtpennor och de vingpennor som bildar vingspegeln.
Utbredning	• norra halvklotet, finns även inplanterad i Australien. Häckar hos oss i hela landet (glesare ju längre upp mot den rena fjällvärlden man kommer), övervintrar även i Sydsverige.
Födoval	• gräsanden hämtar sin föda både ur djurriket (insekter och små kräftdjur) och växtriket; silar ytvatten (snattrar); tippar på grundvatten för att nå bottenlevande organismer; plockar säd på åkrar och frön ur våtmarksväxter.
Livsmiljö	• knuten till våtmarker i de flesta former: sjöar av alla storlekar, vattendrag och kuster; såväl sött och bräckt som salt vatten. • anpassar sig lätt till människan och uppträder gärna i vår närhet (parker etc.). • häckar stundom långt från öppet vatten; både på marken och uppe i träd.
Dygnsrytm, aktivitet	• mycket anpassningsbar: skygg i naturlig miljö men i det närmaste tam i storstäder m.m.
Ruggning	• ruggar sommartid; fäller alla vingpennor samtidigt och kan därför inte flyga under en period om ca 1 månad.
Familjeliv	• parbildning under perioden höst - tidig vår. Hos stannfåglar håller paret ofta ihop från år till år medan flyttande fåglar ofta byter partner. • hanen vaktar honan under perioden före äggläggningen. • efter äggläggning och en tids ruvande överger hanen honan för att slå sig tillsammans med andra hanar. • honan leder de nykläckta dunungarna till vatten och passar dem tills de blivit självständiga (50 -60 dagar efter kläckning). • både hanar och honor bildar gemensamma flockar på sensommar - höst.
Vandringar/ flyttning	• flertalet svenska fåglar övervintrar i Danmark, Tyskland, Holland, norra Frankrike samt på Britiska öarna. • en del gräsänder stannar i Sydsverige, men vinterfåglarna där utgörs även av änder från Finland och nordvästra Ryssland.
Fortplantning (antal ungar etc.)	• könsmogen vid 1 års ålder. • äggläggning i april. • ruvning 27 -28 dagar. • kullstorlek 8 - 10 ägg. • kullintervall en gång per år.
Ålder, dödlighet	• högsta noterade ålder 29 år. • med en så hög kullstorlek skulle beståndet av gräsänder kunna femdubblas varje år. Så är inte fallet eftersom avgången (dödligheten) är stor, speciellt på ägg och ungar. På hösten utgör ungänderna 75% av avskjutningen, vilket skulle kunna tyda på en dödlighet från äggläggning om 40%. Endast 50 - 60 % av ungfåglarna sägs överleva sitt första år (oklart om detta gäller från kläckning eller från jakttiden).
Sjukdomar	• andfåglar drabbas av botulism, svampinfektion, tarmparasiter m.m. Den numera omtalade fågelinfluensan har också påvisats hos gräsand i Sverige (ett fall hos en and i hägn).
Fiender	• äggen kan tas av både bevingade och fyrfota boplundrare, speciellt om boet ligger i markninvå. Vuxna änder tas av räv, större rovfåglar (duvhök, pilgrimsfalk, havsörn). • falken kan ta flygande änder medan örnen bara lyckas slå fåglar som inte hunnit ta till vingarna. • rovdäggdjur utgör ett speciellt hot under den tid änderna ruggar. • många änder skjuts under höstens jakt.
Antal och antalsförändring	• det svenska gräsandsbeståndet på våren har uppskattats till 100.000 - 150.000 häckande par. • antalet räknade änder i september har varit stabilt - minskande från mitten av 1970-talet till idag. • antalet änder under vinterräkningarna i januari har däremot ökat sedan mitten av 1980-talet, möjligen beroende på mildare vintrar.
Speciella beteenden och anpassningar	• när ungarna just kläckts är de mycket mottagliga för intrycket av första rörliga föremål de ser. De kommer sedan att följa detta. Man säger att de präglas på föremålet. Normalt är det andhonan, men det kan i experinment också utgöras av en pappkartong eller liknande. Vid uppfödning av änder utnyttjar man beteendet genom att låta skötaren vara det första ungarna ser. Syftar uppfödningen till att öka på beståndet av vilda änder undviker man i stället att de får syn på människor under sin första tid. • gräsandens anpasslighet är dess stora tillgång och gör att den klarar sig bra trots jakt och biotopförändringar. Detta liksom dess sällskaplighet har också gjort att den en gång för 3.000 - 4.000 år sedan togs till tamdjur; säkert på många håll, men först i Kina.
Djuret och människan	• gräsanden är ett eftertraktat jaktbyte. Varje år skjuts 70.000 - 80.000 änder i Sverige. Jakten innebär, förutom den rena beskattningen, en problematik som omfattar skadskjutningar, effekter av störningar under flytten, spridning av blyhagel som plockas upp av fåglarna m.m. (se text som presenterar arten). • övervintrande änder utgör en attraktion för allmänheten t.ex. på Stockholms ström. Dessa är i många fall beroende av utfodring, speciellt vid extrema köldknäppar. Antagligen skulle de ha dragit vidare söderut utan stödutfodring. • änderna kan i vissa fall vara till problem för jordbruket genom att de betar växande gröda.
Enklare åldersbestämning	• ungfåglars stjärtpennor om sensommaren är smala och urnupna i spetsen med spolen utstickande. • ungfåglars vingtäckare och inre vingennor (tertialer) är smalare än de vuxnas och något fransiga i spetsen.
Folktro	• -
Litteratur	• Gräsand i Nordens Fåglar av Roland Staav och Thord Fransson. Bokförlaget Prisma 1987 med senare upplagor. • Internationella sjöfågelsräkningarna i Sverige 2004/2005 av Leif Nilsson. Lunds universitet och Naturvårdsverket 2005. Finns även på Internet: www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm. • Gräsand av Åke Andersson. Kapitel i Bergström R., Huldt H. & U. Nilsson (redaktion): Sverige, jakten och EG. Jägareförbundet 1993. • Ung eller gammal - konsten att bestämma åldern på vilda djur och fåglar av Åke Andersson m.fl, Jägareförbundet, Uppsala 1996.