Kanadagås

Barnböcker	Bokklubben jakt & fiske						Jakt- och fiskebutik på nätet
sponsorplats. kontakta Erik

Följ räven Smirre till:
Örnbo viltfakta (hem)

Viltmiljöer i Sverige

Alla artsidor:
(fler kommer)

Klövvilt
älg
kronhjort
rådjur
vildsvin

Rovdjur
lodjur
rödräv
järv
grävling
skogsmård
vesslor

Övrigt pälsvilt
ekorre
bäver

Småvilt
dalripa
tjäder
skogshare
morkulla

Sjöfågel
gräsand
ejder
kanadagås

klicka här för att läsa
en text om utplanteringen av kanadagås.
(pdf öppnas i eget fönster )

Kanadagås

Bilder: tv tamariskvette från Kanada (modell, foto E.R.L.); ovan kanadagäss i Grängen, Västmanland, våren -06 (foto Christina Lindström).

Fakta i tabellform:

Genvägar till olika ämnesområden (sökt ämne hamnar normalt överst i fönstret):

namn	storlek	utseende	läten
spår och spårtecken	utbredning	föda och livsmiljö	aktivitet
familjeliv, vandringar	fortplantning (antal ungar etc.)	ålder och dödlighet	sjukdomar och fiender
antal och antalsförändringar	speciella beteenden m.m.	djuret och människan	enklare åldersbestämning
folktro	litteratur

Benämningar och synonymer	• gås= vuxen fågel • gässling= dununge
Vetenskapligt namn och grupptillhörighet	• Branta canadensis • familj: Anatidae= änder, gäss och svanar • ordning: Anseriformes= andfåglar
Mått	• längd 90 - 100 cm • vingspann 160 - 180 cm
Levandevikt	• hane ca 4,5 kg • hona ca 3,5 kg
Färg med varianter	• brun rygg och vingöversida, svart hals, vitt bröst, vita kinder. Ej att förväxla med den mindre vitkindade gåsen, som har svart bröst och vitt ansikte.
Könsskillnader	• honan något mindre än hanen.
Läten	• gåsen kallas ”honker” i Nordamerika och dess trumpetande hörs vida ikring, speciellt från flygande fåglar. Det är mindre explosivt än tranors trumpetande och mindre klangfullt än sångsvanens läte. Gässen har även kontaktläten, varningsläten m.m
Spår och spårtecken	• spillning i mängd på kortklippt gräsmark.
Utbredning	• ursprungligen nordamerikansk, införd under 1900-talet. Utbredningen i Europa täcker numera England, större delen av Sverige samt delar av Norge och Finland.
Födoval	• kanadagåsen är en växtätare. På land betar den gräs och örter, t.ex. sälting och maskros. Av odlad gröda tar den säd, både brodd och korn, och raps. • i vatten äter den grönalger (grönslick), nate näckros, vattenklöver, starr, kaveldun, säv och bandtång. Även spröda vass blad och skott går ned.
Livsmiljö	• knuten till våtmarker i någon form. I övrigt generalist som finner föda såväl på land som på grunt vatten. • väljer boplats på mindre holmar, omflutna tuvor etc. • ruggar i täta vassar och snår där det är nära till betesmarker.
Dygnsrytm, aktivitet	• dagaktiv, flyger mellan övernattnings-/dagsviloplats och betesmarker i gryning och skymning.
Ruggning	• ruggar under högsommaren med början i slutet av juni. Ruggningen tar ca 40 dygn för varje individ, men olika individer börjar vid olika tidpunkt.
Familjeliv	• parbildning från ett års ålder. Unga fåglar kan byta partner, men när paret väl är etablerat håller de ihop så länge båda lever. • aggressivt revirhävdande runt häckningsplatsen; även gentemot andra arter av gäss.
Vandringar/ flyttning	• flyttar söderut i oktober - november, tillbringar vintern i Skåne, Danmark, Tyskland och Holland, återvänder norröver i mars - april. • honorna häckar gärna i närheten av sitt uppväxtområde, unga hanar är mer rörliga i samband med parbildningen.
Fortplantning (antal ungar etc.)	• könsmogen vid 2-3 års ålder (alltså ofta ett år efter parbildningen). • äggläggning i början av april. • egentlig ruvning (från det att alla äggen lagts) 28 - 30 dygn. • kullstorlek 2-10 med medeltalet 5 ägg; unga honor lägger färre ägg än äldre. • kullintervall en gång per år
Ålder, dödlighet	• medelålder bland återfynd av fåglar som märkts som ungar= 4,5 år. (Ringmärkningen gjord under 1960 - 1978). • äggförlusterna uppgick till 21 - 49 % av alla ägg i en studie. • årlig dödlighet 20 - 25% förutom andra levnadsåret då den låg omkring 40% • maximal ålder i vilt tillstånd ca 20 år (22 år och 11 månader). En anekdotisk uppgift talar om 80-åriga tamfåglar.
Sjukdomar	• i anlagda viltvatten har man observerat en ögonsjukdom som kan göra gässen blinda.
Fiender	• ägg tas av korp, kråka, gråtrut, grävling och räv. • gässlingar tas främst av räv, men även mink, duvhök och berguv är viktiga. • vuxna gäss kan överraskas av räv någon enstaka gång.
Antal och antalsförändring	• vid svenska inventeringar av rastande gäss i januari 2004 räknade man in 42.000 individer. Dessa inventeringar är dock inte heltäckande och en okänd del gässen kan ha lämnat landet. • de tätaste stammarna har noterats i Mälardalen, Småland och Blekinge. • populationen tycks fortfarande tillväxa i landet som helhet.
Speciella beteenden och anpassningar	• kanadagåsens beteenden är välstuderade. Bland annat urskiljer man kacklingsceremonin inom familjegruppen, triumfceremonin vid parbildningen, hotbeteenden m.m. • gåsens ursprung i Nordamerika är relativt karga miljöer på urbergsgrund. Det har under utvecklingen gjort den mindre specialiserad i födo- och biotopval än andra gäss, något som bidragit till dess framgång här i landet.
Djuret och människan	• kanadagåsen är ett uppskattat jaktbyte. • den ställer till problem genom att förorena vid badstränder och andra ställen med kortklippta gräsmattor. • farhågorna om konkurrens med andra (inhemska) gåsarter tycks ha kommit på skam.
Enklare åldersbestämning	• man kan skilja ut unfåglar under sensommar/höst på de urnupna ändarna av stjärtfjädrarna. De vuxna fåglarna har i stället en tydlig spets.
Folktro	• -
Litteratur	• Lär känna kanadagåsen av Eric Fabricius och Hans Norgren. Svenska Jägareförbundet 1987. • Internationella sjöfågelsräkningarna i Sverige 2004/2005 av Leif Nilsson. Lunds universitet och Naturvårdsverket 2005. Finns även på Internet: www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm. • Kanadagås av Åke Andersson. Kapitel i Bergström R., Huldt H. & U. Nilsson (redaktion): Sverige, jakten och EG. Jägareförbundet 1993. • Ung eller gammal - konsten att bestämma åldern på vilda djur och fåglar av Åke Andersson m.fl, Jägareförbundet, Uppsala 1996.