Benämningar och synonymer
|
•
järv
• filfras (av tyskans "vielfrass"= storätare)
|
Vetenskapligt
namn och grupptillhörighet
|
•
Gulo
gulo
• familj: Mustelidae= Mårddjur
• ordning: Carnivora= Rovdäggdjur
|
Mått
|
•
längd: nos - svansspets 85 -110 cm
• svansen utgör ca 1/5 av längden
• höjd vid bogen: 35 -45 cm
|
Levandevikt
|
•
hane 15
kg (max 25 kg)
• hona 10 kg
|
Färg med varianter
|
•
mörkbrun såväl över som under, men
med ett ljust
band på var sida och ut över svansroten. Ett ljusare
band
ligger även tvärs över huvudet bakom
ögonen och ger
ansiktet litet av tvättbjörnens mask.
• färgvarianter med olika mörk och/ eller
kontrastrik
päls.
|
Könsskillnader
|
•
honan 10%
kortare och 30% lättare än hanen.
|
Läten
|
•
diverse
morranden, väsanden och pipanden (från ungarna).
|
Spår och spårtecken
|
•
fem tår i avtrycken; ibland även avtryck av
framfötternas häldynor.
Spårstämplarnas längd
12 - 16 cm (framfot) resp. 8 - 10 cm (bakfot); bredd 7 -14 resp. 6-14
cm.
• normalt förflyttningssätt: hopp
eller galopp beroende
på snödjup; ger parspår i djup
snö,
snedställda spårgrupper om 3 eller fyra avtryck
på
skare och tunt snötäcke.
• spillningen är oftast av normal rovdjurstyp
(spiralformad med
spets i änden); ca 2,5 cm tjock och 10 cm lång.
• markerar med spillning på strategiskt
upphöjda platser;
sekret från analkörtlarna på motsvarande
ställen
samt bit- och klösmärken i mindre träd.
• angriper kraftfullt i nacke och rygg
på hjortdjur m.fl.; dock stundom ganska oprecist .
Tandavstånd (mellan hörntänderna)
2,4 - 3,5 cm.
• gryt i snödriva, kan ha långa
gångar.
|
Utbredning
|
•
nordligaste Europa, Asien och Nordamerika.
|
Födoval
|
•
asätande rovdjur; d.v.s. kombinerar egen jakt på
allt
från smågnagare, skogshöns, skogshare och
räv
till älg (men främst ren vintertid) med att snylta
på
andras byten (såväl människans som andra
stora
rovdjurs) och att äta självdöda djur. Den
följer
ibland efter t.ex. lodjursspår i hopp om att kunna ta
över
något av lons jaktbyten. Lägger upp
förråd
för kommande bruk när föda bjuds i
överskott.
Järven försmår inte småplock som
fågelägg och bär under sommaren.
|
Livsmiljö
|
•
i
Skandinavien främst
knuten till fjällvärlden och angränsande
skogsland, men
uppträder även i
rena skogsområden i Asien och Nordamerika. Järvens
jakt
på t.ex. ren är beroende av
snöförhållandena
och därför mer framgångsrik i
skogsmiljön
än på rena kalfjället .
|
Dygnsrytm, aktivitet
|
•
främst ett skymnings- och nattdjur, men ofta även
aktiv
dagtid.
|
Familjeliv
|
•
ensamlevande: hanar för sig själva, honor med ungar
för
sig.
• revirhävdande hanar; även honorna utpridda
och aggressiva
mot varandra när ungarna är små.
• ungarna kvar i lyan minst två månader
efter födsel;
självständiga fram emot sensommar - höst.
• utvandring från födelseområdet
av både hanar
och honor vid i genomsnitt 13 mån.
ålder (alla unghanar resp. 2/3 av unghonorna i en svensk
studie).
• unga honor kan etablera sig invid moderns hemoråde
(revir).
|
Hemområde
|
•
honor med
ungar ca 100 km2.
• hanar 300- 400 km2.
Hemområden på 1000 km2
finns noterade.
• för en asätare anpassas
hemområdet efter
tillgången på stora kroppar.
|
Vandringar
|
•
genomsnittligt utvandringsavstånd innan ungdjuren slog sig
ned
låg på 51 km för hanar och 60 km
för honor i en
svensk studie.
• individuella avstånd i samma studie
låg mellan 11
och 178 km.
• enstaka järvar rapporteras till och från
långt ned i
landet. Dessa är troligtvis ungdjur på vandring.
|
Fortplantning (antal ungar etc.)
|
•
könsmognad: tidigast vid 1,5 års ålder;
första
kull i fångenskap vid 2 års ålder, bland
vilda
svenska järvar noterat tidigast vid 3 års
ålder.
Möjligen beroende av näringsstatus.
• parning: från april till augusti med topp i juni -
juli.
• dräktighet: 35 dagars egentlig fosterutveckling
efter olika
lång fördröjning.
• födsel: i februari - mars i en lya utgrävd
i en
hängdriva.
• genomsnittlig kullstorlek: 1,9 ungar (svensk studie).
• individuell kullstorlek: 1 - 4 ungar (samma studie)
• kullintervall: i genomsnitt vartannat år (samma
studie).
• sannolikheten för att en hona skall få
kull och antalet
ungar i kullen ökar om hon avstått eller misslyckats
året innan. Även stödutfodring
påverkar
fortplantningen positivt.
|
Ålder, dödlighet
|
•
max
ålder 12 -14 år i det vilda.
• 70% av ungarna dör första året.
|
Sjukdomar
|
• inga uppgifter
|
Fiender
|
•
Cirka
hälften av de ungar som dör under sitt
första år
dödas av vuxna järvar. Orsaken till detta kan vara
som
för björnen, att nyanlända hanar
dödar dem för
att honan snabbare skall komma i brunst igen. På så
sätt kan den nye hanen snabbare bli far till kommande ungar.
|
Antal
och antalsförändringar
|
•
enligt
inventeringar och beräkningar fanns det 480 järvar i
landet
år 2005. Man fann 80 kullar utspridda över
fjällvärlden.
• efter århundraden av förföljelse
från
människans sida var järven hotad av
utrotning i slutet
av 1960-talet då den fridlystes. Stammen var länge
svag
trots fridlysningen, men den har ökat stadigt i antal
på
senare tid. Antalet kullar fördubblades mellan år
2000 och
2005. Stammen anses numera ha klarat sig över till relativt
säker nivå.
|
Speciella
beteenden och anpassningar
|
•
anpassningen som asätare delar den här i Norden med
korpen.
• "snöskorna", de breda labbarna, gör att
den går
lättare på snön än t.o.m. en
skogshare.
• pälsens stickelhår är av ett
slag som frosten inte
fäster på. Järvskinn är
därför
eftertraktat som skoning på anorackhuvor.
|
Djuret och människan
|
•
uppenbara
konflikter med renskötseln.
• sen ålder för första kull och
liten kullstorlek
gör järven extra sårbar för
intensiv jakt (se
ovan).
|
| Enklare åldersbestämning |
- |
Folktro
|
•
järven är en frossare av stora mått.
När den
är mätt tränger den sig mellan
några träd som
står tätt och klämmer på
så sätt ut
innehållet i tarmarna för att göra plats
för mer.
|
Litteratur
|
•
Population
Ecology of Scandinavian
Wolverines
av Jens Persson. Doktorsavhandling, Lantbruksuniversitetet 2003.
• Däggdjur:
alla Europas arter
av Anders Bjärvall. Wahlström & Widstrand
1995.
• Nordens
däggdjur av
Birger Jensen. Norstedts 1993 med senare upplagor.
|
